Sjukvård

Värmlandslistan vill:

– Bevara och utveckla tre fullständiga länssjukhus
– Hårdsatsa på förlossningsvården
– Återinrätta BB i Torsby
– Inför avgiftsfri tandvård
– En ny ambulans i Deje som kan täcka Forshaga, Kil och Molkom
– Förbättrad tillgång till ambulans i nordvärmland
– Billigare vård till pensionärer
– Avgiftsfri vård till fattigpensionärer
– Nej till etnisk gräddfil i vården – Lika för alla
– Ökade satsningar på säkerhet vid sjukhusen
– Indragna bidrag och ersättningar för den som hotar vårdpersonal
– Långsiktig plan för en region fri från hyrläkare
– Fler kollegor, bättre villkor och generösa förmåner för vårdanställda
– Teckna avtal med studenter som studerar till vårdyrken
– Kraftigt nedskuren administration och byråkrati
– Rensa regionen på inkompetenta chefer
– Mindre krångligt och mer enhetligt journalsystem
– Nej till religiösa och kulturella ingrepp – Nej till könsstympning
– Nej till att sälja ut mer av den offentliga vården
– Ja till att stödja privata aktörer såsom mottagningen i Gunnarskog och knyta dem till regionen med avtal
– Rusta upp psykvården och BUP
– Ja till lösningar i enlighet med Norrtäljemodellen med utökad samverkan mellan kommunerna och regionen
– Inför krisklausuler i avtal med privata aktörer
– Samordna sjukhusbibliotekens kataloger med andra bibliotek
– Test för att kunna göra rättsfall av våldtäkter vid alla vårdcentraler

Runt om i landet pågår rationaliseringar och besparingar på mindre sjukhus och vårdcentraler, samtidigt som det öses mångmiljardbelopp på nya trendiga sjukhusbyggen och chefstjänster. Oftast är det sjukhus i mindre städer och glesbygd som styckas ner till förmån för skrytiga – men inte funktionella – satsningar vid de större städerna.

Värmlandslistan är ett värn mot den utvecklingen.

Det är inte raketvetenskap att förbättra sjukvården. Det handlar om att satsa på kärnverksamheten. Ett sjukhus kvalitet mäts inte av andelen glasgångar och konst, det mäts av förmågan att kunna bota patienter.

Vi vill bevara länets tre sjukhus och utveckla dessa. Idag sker försämringarna än så länge gradvis och över tid, men regelrätta nedläggningar runtom i landet sker oftast utan vidare förvarning. När Socialdemokraterna lade ner BB Sollefteå hade de tidigare lovat motsatsen. Det har varit likadant här: nedläggningen av sjukhusen på nittiotalet och av Torsbys BB var ingens vallöften, men det skedde ändå. Oftast kommer sådana här nedskärningar just efter ett val, inte före.

Därför är det viktigt att understryka att Värmlandslistan aldrig kommer gå med på någon styckning av sjukhusen i länet. Tvärtom vill vi satsa på att såväl sjukvården som primärvården blir bättre och mer tillgänglig genom att prioritera bort annat i regionbudgeten.

Stärk förlossningsvården – Återinrätta BB i Torsby

I början av 2000-talet lades BB i Torsby ner och födande i nordvärmland hänvisas därmed till centralsjukhuset i Karlstad. Det kan handla om upp till 25 mils resa. Sedan dess har antalet mödrar i regionen som varje år inte hunnit fram till sjukhus inför sin förlossning varit högt.

Samtidigt som nordvärmland får sin beskärda del av det Sverige där gravida tvingas ta ABF-kurser i bilförlossning så befinner sig den kvarvarande förlossningsvården i kollaps. Det vittnas i NWT om sjuksköterskorna som tvingas mota bort gravida vid sjukhusentren. Andra mammor nekas vård trots allvarliga problem såsom havandeskapsförgiftning.

När läget hösten 2021 var som värst fruktade läkare vid sjukhuset att BB inte skulle kunna hålla öppet alls under julperioden.

Det pratas om bristen på barnmorskor som om det vore en naturkraft. I grunden handlar det om politiska prioriteringar. Eftersom politikerna prioriterat prestigeprojekt, politikerlöner och byråkrater med fina titlar har de inte satsat tillräckligt på personalen. Därmed blir vårdyrken mindre attraktiva, färre jobbar och de som blir kvar får springa snabbare och jobba tyngre. Förlossningsvården har satts i en destruktiv spiral av politikernad brist på respekt för mödrar, barn och personal.

Springet leder givetvis till misstag, högre andel förlossningsskador och brist på eftervård. I ett land där man en gång i tiden fick ligga kvar en tid efter förlossning och återhämta sig slussas man nu vidare om så hela underlivet spruckit upp. Så har politikerna prioriterat. Vem vågar bilda familj i ett sådant land?

Kaoset på sjukhuset i Karlstad och nedläggningen av BB i Torsby hänger ihop. När man lade ner i Torsby flyttades ansvaret och belastningen till centralsjukhuset. Det är alltihop en del av samma spiral och samma bortprioriteringar.

Värmlandslistan vill rusta upp förlossningsvården och så fort som det är möjligt återinrätta ett BB i Torsby. Därmed både avlastas centralsjukhuset och färre tvingas föda i en bil.

Nya mammor ska kunna erbjudas eftervård, barnmorskor ska kunna stå ut med sitt jobb och nyfödda barn måste få en hälsosam start på livet. Detta är en prioritet för Värmlandslistan.

Inför avgiftsfri tandvård

Värmlandslistan vill införa avgiftsfri tandvård för samtliga medborgare i hela länet. I dagens system tillåts många enklare tandvårdsproblem utvecklas till dyra fall för den allmänna sjukvården. Fortsatt avgiftsbelagd tandvård är alltså en belastning både för de enskilda patienterna och för regionen som helhet.

Läs mer om tandvården här: Värmlandslistans tandvårdsprogram.

Bemannad ambulans i hela länet

De senaste åren har tillgången på ambulans i norra Värmland försämrats. Det handlar dels om dålig logistik – ambulansen i Likenäs får fara ner flera timmar under dygnet för personalbyte i Torsby – men också bristande resurser.

Värmlandslistan vill återinrätta personalbytet i Likenäs och införa en ny ambulans i Deje som därmed kan tjäna platser som Forshaga, Kil och Molkom – något som flertalet partier i fullmäktige tyvärr tidigare sagt nej till.

Billigare vård till pensionärer – Avgiftsfri vård för fattigpensionärer

Svensk sjukvård är kraftigt subventionerad men inte helt avgiftsfri. Tillsammans har vi svenskar i generationer byggt upp ett system där den mesta sjukvården faller in under högkostnadsskyddet, vilket gör att vi inte ska behöva betala mer än 1200 kronor per år.

Trots att miljoner svenskar betalat åtskilliga miljarder till vårt gemensamma välfärdsprojekt har vi fortfarande en situation där många ännu lever i fattigdom, särskilt pensionärer. Många individer från samma generationer som varit med och finansierat vår samhällsmodell är alltså just de som idag blir svikna av densamma.

Värmlandslistan vill i mycket högre utsträckning än idag subventionera vård till pensionärer.

Bland annat kan vi tänka oss att utöka högkostnadsskyddet till dem med någon form av pension. Främst är vi intresserade av att hjälpa de pensionärer som har det extra svårt ekonomiskt, fattigpensionärer.

Vi är öppna för en lösning där de pensionärer som räknas som fattigpensionärer erbjuds helt avgiftsfri sjukvård samt ett utökat högkostnadsskydd för de pensionärer som har lite starkare betalningsförmåga. Det innebär att alla pensionärer kommer få billigare eller helt avgiftsfri sjukvård.

Nej till etnisk gräddfil i sjukvården – Det ska råda en rättvis ordning

Sverige har hamnat i en skev situation då fattigpensionären gråter för sig själv i väntrummet för att vården känns i plånboken, samtidigt som vården subventioneras särskilt för exempelvis mannen från Afghanistan.

Värmlandslistan är för en fortsatt universell sjukvårdssubvention men vi tycker att finansieringen för migranter ska det ske på lika villkor som för vår egen befolkning.

Det ska givetvis vara lika och rättvist för alla, både svenska medborgare som för de som söker asyl. Därför vill Värmlandslistan att asylsökande betalar samma pris som svenska medborgare, men inte mindre. Vi har svårt att förstå varför hittillsvarande regeringar och regionstyren velat prioritera asylsökande framför våra egna pensionärer.

Om sjukvården fortsätter sin resa mot totalkollaps och sjukvårdssubventioner måste dras in kommer Värmlandslistan givetvis prioritera våra egna medborgare först. Tills dess att vi når en sådan situation kommer vi erbjuda asylsökande vård på lika villkor, men inte mer. Det får inte heller göras på ett sätt där vår egen befolkning, de som faktiskt betalat vården, far illa.

Värmlandslistan vill även villkora subventionerad vård till asylsökande med att man sköter sig. Begår man grova brott får man stå för vårdkostnaden själv, för då har man nämligen inget i Sverige att göra.

Hotar du vår vårdpersonal klipper vi vårt stöd till dig

Till följd av en politik som skapat antisociala enklaver i samhället har det blivit allt vanligare med hotfulla individer vid landets olika sjukhus. Att störa, sabotera och rent av hota vårdpersonal ska resultera i smärtsamma konsekvenser för vederbörande. Dessvärre har den typen av nödvändiga åtgärder som måste till på statlig nivå uteblivet eftersom allt för få riksdagspolitiker tycker att det är ett tillräckligt allvarligt problem.

Värmlandslistan kommer därför, utifrån de verktyg vi har att tillgå på regional nivå, skapa en beredskap av ordningsvakter för att kunna upprätthålla ordningen vid vårdenheter. Kameror ska upp på sjukhusen, särskilt vid de avdelningar som oftast tar emot skottskadade då det ofta är vid dessa som stök uppstår.

Individer som stör, hotar eller på annat saboterar vårdverksamhet ska dokumenteras av regionen i syfte att kunna kapa rätt till bidrag, ersättningar eller annat stöd från samhället.

Långsiktig plan för en region fri från hyrläkare

På grund av den kaotiska vårdsituationen och bristen på svenska läkare är regionen fortfarande beroende av hyrläkare för permanenta behov. Dessa kostar regionen ca 180 miljoner kronor per år.

Det rör sig om omfattande utgifter som är resultatet av en nästintill obefintlig politik för att ombesörja regionen med egna läkare.

Grundproblemet till varför det finns en marknad för hyrläkare är den totala bristen på läkare som råder i Sverige. Detta problem kan adresseras och lösas, men det kommer ta några år. Det måste till en långsiktig plan för en adekvat läkarbemanning. Värmlandslistan är öppna för att förbättra arbetsvillkoren för de fastanställda läkarna i syfte att förmå fler att arbeta för regionen.

I takt med att fler läkare och annan vårdpersonal som vi har brist på utbildas kan vi successivt minska utrymmena för att bedriva hyrläkarverksamhet. Detta förutsätter dock gynnsamma villkor för regionens läkare och vårdanställda.

Genom att regionen sedan har en egenanställd läkarkår för att täcka permanenta behov blir regionen mycket mindre känslig för fluktuering i tillgång på hyrläkare än vad den är idag. Under 2021 fick Likenäs vårdcentral stänga och omvandlas till distriktssköterskemottagning på grund av bristen på hyrläkare.

Det måste till en långsiktig plan, på uppemot 10-tals år, för hur regionen ska kunna trygga sin bemanning av vårdanställda. Detta kräver breda politiska överenskommelser och samarbeten, något Värmlandslistan är öppna för.

Fler kollegor, bättre villkor och generösa förmåner till vårdanställda

Situationen i den värmländska sjukvården beskrivs återkommande av personalen som katastrofartad. Personal slutar i drivor och vårdplatserna blir färre under haglande nedskärningar. En sjuksköterska frågar sig i NWT hur många som måste dö innan politikerna inser allvaret. När slutenvårdsavdelningen vid blodsjukvården i Karlstad tvingades stänga under sommaren larmade läkare till politiker i ett öppet brev där de beskrev de undvikbara dödsfallen som skulle komma att ske. Inte ett enda parti svarade.

Så vad gör politikerna? Inte upphör de med sin hyvling och nedskärningar. Inte heller prioriterar de satsningar på personalen för att göra vårdyrkena mer attraktiva. Nej, de ”anordnar mingel” för sjuksköterskor som lämnat.

Det räcker inte.

Värmlandslistan är öppna för att regionen erbjuder förmåner till vårdanställda i syfte att kunna få till stånd långsiktiga anställningskontrakt där den anställde förbinder sig att arbeta för regionen under en viss period av år. Värmlandslistan är också för att kunna erbjuda förtur i bostadskön i de fall då det rör sig om akut behov av en särskild tjänst.

Det finns många utbildade sjuksköterskor i Sverige, men de drar sig för att jobba som just sjuksköterskor eftersom arbetsvillkoren är för dåliga. Värmlandslistan vill lösa det problemet.

Vi är villiga att höja löner, införa rätt till heltid och över lag se till de anställdas situation i en högre utsträckning än vad som görs idag. Detta för att vårdsituationen inte kan lösas om inte de anställas villkor adresseras i tillräcklig utsträckning. Det är inte gratis, men det är nödvändigt.

Dessa åtgärder kan särskilt nyttjas i syfte att öka incitamenten för att ta anställning vid primärvård och sjukhus i mindre städer och på glesbygd. Vi vill över lag se särskilda personalsatsningar för att säkerställa tillgången på personal där.

Teckna avtal med studenter

Värmlandslistan är öppna för att regionen börjar headhunta läkarstudenter, eller andra som studerar till vårdyrken vi har brist på, vid landets universitet, i syfte att tidigt kunna teckna förmånliga avtal mellan region och vårdarbetare.

Om vårdarbetaren förbinder sig till regionens avtal kan regionen erbjuda hjälp med bostad och studieskulder villkorat med att regionen erhåller den yrkeskompetens som efterfrågas.

Mindre krångligt journalsystem

De digitala journalsystemen inom vården får återkommande kritik från personal för att de är krångliga och innebära ofta lika mycket huvudvärk som hjälp i arbetet. Ett fåtal IT-aktörer har de senaste åren tjänat storkovan på att ändå leverera undermåliga system till vården.

Trots alla dyra upphandlingar är det inte ens garanterat att journalsystem är gemensamma med övriga regioner och samtliga vårdaktörer.

Värmlandslistan vill ha ett enhetligt och gemensamt journalsystem som fungerar.

När tidningen Framtidens Karriär – Läkare frågade läkare om journalsystemen svarade en att man borde låta dataspelstillverkare utforma systemen: ”DÅ kommer det att fungera. JA, jag är helt seriös”. Vi är villiga att göra det som krävs för att systemen ska fungera om det så är det, att anställa egna programmerare eller någon annan liknande lösning.

Nej till religiösa och kulturella ingrepp – Nej till könsstympning

Värmlandslistan säger nej till att regionen ska utföra kulturella och religiösa ingrepp såsom omskärelser av pojkar, såvida det inte föreligger ett medicinskt behov.

Vill man könsstympa sig kan man bekosta operationen själv dagen man fyller arton. Tills dess har vi till uppdrag att värna även minderåriga från ingrepp begärda av föräldrar eller exempelvis imamer.

Kvinnlig könsstympning får självklart inte heller förekomma alls inom Värmland.

Värmlandslistan kommer inte vika en tum i denna fråga.

Korta vårdköerna genom koordinering mellan vårdgivare – Inför en vårdförmedling

I Sverige finns möjlighet för patienten att kunna byta vårdgivare i syfte att få en operation snabbare. Väntetiden till en höftledsoperation kan exempelvis vara sex veckor lång i en region men två veckor lång i en angränsande region. I teorin är det förstås en bra sak, men i praktiken är det få patienter som ens vet om sina rättigheter och möjligheter och än mindre har förmågan att under svår sjukdom genomföra ett byte av vårdgivare, då det inte är så enkelt.

Vårdbyte ska vara enkelt, snabbt och smidigt.

Värmlandslistan vill därför införa särskilda vårdkoordinatorer som har till uppgift att bistå varje patient med ett vårdbyte om denne så önskar. Arbetsuppgifterna handlar således om att informera patienten om de möjligheter som finns och även, om patienten önskar, hjälpa patienten att fylla i de blanketter som behöver fyllas i, för att vårdbytet ska kunna genomföras till antingen en privat klinik eller till någon annan region.

Så kan vi korta vårdköerna utan större kostnad och därigenom rädda liv.

Vår syn på privat och offentlig vård

Värmlandslistan strävar efter en situation där det ska vara möjligt att välja en privat vårdgivare men där det på sikt inte ska behöva vara nödvändigt då den offentliga vården ska hålla högsta tänkbara kvalitet och vara tillgänglig överallt.

Vi hade föredragit en situation där all vårdverksamhet stod under regionens kontroll men tyvärr är förutsättningarna för att realisera det utan försämringar i dagsläget små.

Det har dels att göra med en mycket generös lagstiftning på området, dels med den offentliga sektorns interna problem och misslyckanden avseende såväl vårdresultat och tillgänglighet som arbetsvillkor för de anställda.

Vi ställer oss inte i vägen för privata initiativ såsom distriktssköterskemottagningar på orter där regionen inte själva når ut. Projekt såsom mottagningen i Gunnarskog ska tvärtom stödjas och knytas till regionen genom vårdavtal.

Värmlandslistan är däremot kritiskt inställda till privatiseringar och att i övrigt ge privata aktörer utökat utrymme över vårdområden som redan hanteras av regionen.

Vi är till exempel emot den planerade nedläggningen av Klaralab som idag producerar tandvårdsteknik åt regionen, där politikerna hellre vill köpa dessa produkter på marknaden av privata aktörer.

Resultaten med sådana privatiseringar riskerar bli att verksamheten blir dyrare, en större andel av skattemedlen gå vill vinstuttag och kvaliteten försämras. Privatiseringar bidrar dessutom till destruktiva incitament för politiker, som i Sverige ofta rör sig fritt mellan politiken och privata välfärdsföretag.

Med andra ord vill vi inte ställa oss i vägen för konstruktiva initiativ bara för att de är privata, samtidigt som vi är väldigt skeptiska till privatiseringar och en sjukvård dominerad av vinstdrivande aktörer.

Rusta upp psykvården

Trots många fina löften har psykvården länge varit ett alldeles för nedprioriterat område av ansvariga politiker, trots att psykiatrin belastats allt hårdare de senaste åren. Köerna och långa och under väntan hinner många, särskilt ungdomars, problem förvärras.

Värmlandslistan vill rusta upp psykvården, bland annat genom att utöka platserna inom regionens BUP-verksamhet samt utöka antalet specialister på psykisk ohälsa vid vårdcentralerna.

Idag medicineras många som egentligen skulle behöva psykologisk eller psykiatrisk hjälp. Det handlar ofta om äldre och män. I praktiken handlar det om en kostnadssparande åtgärd som är resultatet av hur detta område nedprioriterats. Vi ser hellre att de får den hjälp de behöver.

Minskad administration

De som styr, räknar och kikar över axeln blir idag fler inom vården medan de som faktiskt vårdar blir färre. En sjukvård som förr styrdes av den medicinska professionen styrs idag av ett växande skikt administratörer, kommunikatörer och managementbyråkrater.

I region Värmland har administratörerna blivit 30% fler bara mellan 2018 och 2020. De har sedan länge gått om läkarna i antal.

Det är inte bara dyrt – det leder också till centralisering, krångel och avhumanisering av patienter. Allt ska mätas genom klumpiga märkvärden som administratörer kan sammanställa men som har väldigt lite med vården att göra. Samtidigt slukar resulterande pappersarbete personalens tid – pappersarbete som sen motiverar anställning av ännu fler administratörer för att ”avlasta”. I slutändan tvingas de vårdkunniga stå åt sidan för byråkratin – och vården likaså.

Värmlandslistan vill rensa i regionens tjänstemannaskikt och befria verksamheten från byråkratin.

Våga rensa regionen på inkompetenta chefer – Belöna blott de som belönas bör!

Ytterst är det givetvis regionpolitikerna som bär ansvaret för utvecklingen med ökad administration och sämre kvalitet. I praktiken handlar det dock ofta om att de inte sätter tillräcklig press på ledarskikten inom vården. Nya vårdchefer tillträder ständigt med allt högre löner men noll kontroll över organisationen.

Det är ofta dessa chefer som låter administrationen (och de egna lönerna) svälla. Samtidigt får sjuksköterskor knappa hundralappar i löneökning – och så kliar cheferna sig i huvudet över personalbristen.

Med alla chefer och svällande byråkrati är det den funktionella dumheten som härskar i vården. På klinik efter klinik pågår ständigt enorm tidsspillan. Samtidigt tillåts små och onödiga misstag begås som får enorma konsekvenser för såväl verksamheten som för de medborgare som är i akut behov av hjälp.

Det är populärt att prata om hur svensk sjukvård bör fungera mer som ett företag. I dagsläget har denna typ av attityd delvis bidragit till att anställda ser till sina egna karriärmöjligheter inom verksamheten snarare än till vad verksamhetens syfte är. Dessvärre har vi inte kommit lika långt i att avskeda inkompetenta individer inom offentlig sektor såsom skulle skett om det rört sig om ett företag. Värmlandslistan vill justera för denna skevhet, annars kommer vi aldrig kunna förbättra kvaliteten inom offentlig sektor.

För att kunna bekämpa inkompetensen inom regionen krävs ett politiskt ledarskap som kan sätta sina respektive partipreferenser åt sidan för att se till hur vi förbättrar kvaliteten. Att det inte gjorts är på grund av att politikerna är för rädda att stöta sig med chefer inom förvaltningen. Sådan slapphet kan inte accepteras i något så viktigt som vården, som ytterst är samhällets värn mot det som dödar våra medborgare.

Positivt inställda till Norrtäljemodellen och utökad samverkan mellan kommun och landsting

Vi i Värmlandslistan är positivt inställda gentemot Norrtäljemodellen. Den går ut på att regionen och kommunerna i större utsträckning samarbetar för att upprätta en sammanhållen vårdkedja – från den kommunala vården och omsorgen till den regionala sjukvården. Verksamheterna får därmed bättre koppling till varandra och de lokala invånarna i kommunen får mer att säga till om i vården.

Modellen möjliggör lösningar så som att förlägga äldreomsorg och vårdverksamheter i närheten av varandra, vilket är positivt eftersom det ofta är gamla som är i behov av viss typ av sjukvård. Det kan också handla om att göra det lättare att få en plats vid ett korttidsboende genom handläggare som finns i enheter som opererar mellan kommunal och regional nivå.

Att knyta ihop den regionala och lokala nivån är särskilt viktigt i ett län som Värmland, med många landsbygdskommuner och i många fall långt till regionens centralort. Värmlandslistan vill därför att lösningar i enlighet med Norrtäljemodellen ska tillämpas även här.

Vårdens roll i kampen mot hederskultur och sexualbrott

Regioner har en viktig men försummad roll i att överhuvudtaget kunna göra vissa brott till rättsfrågor, särskilt sexualbrott och vissa typer av hedersvåld. Till exempel finns ofta test för vissa våldtäktsdroger inte tillgängliga snabbt nog för att göra nytta i rättssalen. Därför behöver regionen i samarbete med Polismyndigheten grundligt kartlägga regionens kapacitet att bidra till bekämpningen av både sexualbrott och hedersvåld. På samma sätt måste regionen generellt bli bättre på att identifiera och bekämpa våld i nära relationer och sexuellt utnyttjande av barn.

Missbruksvård

Värmlandslistans grundsyn är att missbruket ska bekämpas, inte missbrukarna. Missbruk ska ses som en sjukdom att vårda och inte en synd att straffa. Det innebär att beröringsskräcken i vården måste försvinna. Vi ser till exempel hellre att en brukare får överdosupphävande medicin än att de dör i en överdos.

Genom att erbjuda missbrukare omedelbar hjälp blir det lättare att koppla in dem i insatser där de kan få långsiktig vård för sitt missbruk. Värmlandslistan föredrar särskilt insatser där missbrukare kan ta sig in i arbetslivet och göra nytta.

Krisklausuler i avtal med vårdföretag

Regionen ska knyta privata vårdaktörer till sig genom avtal, både för att stödja dem och för att regionen ytterst är ansvarig för vården. Dessutom har Coronapandemin visat att i en krissituation behövs ytterligare befogenheter att styra och ställa vad gäller samordning och resursfördelning inom vården. Vi vill därför att samtliga avtal med privata vårdaktörer har särskilda krisklausuler som kan aktiveras vid allvarliga kriser.

Sjukhusbiblioteken

Dagens sjukhusbibliotek fyller en blandning av olika funktioner. Förutom att agera personalens egna bibliotek med tillgång till medicinsk litteratur är de sedan en tid tillbaka också patientbibliotek. Även i den rollen har biblioteken ett dubbelt syfte: å ena sidan ska patienter och anhöriga få tillgång till material för den som vill läsa om sin behandling, sjukdom eller diagnos. Å andra sidan ska de också fungera som folkbiblioteken, där inlagda patienter får tillgång till allmänlitteratur för förströelse, distraktion eller allmänbildning. Funktionerna som medicinskt personal- och patientbibliotek gör sig bra tillsammans. Denna tredje funktion som bibliotek i allmänhet bör däremot i högre grad separeras ut med egen katalog. Den katalogen skulle då lättare kunna samordnas med kommunernas ”Bibliotek i Värmland”-katalog och på så sätt öka utbudet för patienterna – särskilt när det gäller ljud- och e-böcker. På liknande sätt är vi öppna för att den medicinska delen av sjukhusbiblioteken samordnas med Karlstads universitetsbibliotek.