Politiker, demokrati och förvaltning

Vår politik i punktform:

• Sänk politikerlönerna
• Skär i den svällande regionbyråkratin
• Sänk lönerna för högre chefstjänstemän och direktörer inom regionen
• Öppna för utökat tjänstemannaansvar
• Sänk de regionala partistöden
• Villkora partistöd med politikernas laglydighet
• Mobilisera juristerna mot de makthavare som fuskar
• Spara på konferenserna och möteskostnader
• Klipp politikernas dyra fallskärmar
• Inför regelverk mot svängdörrar inom regionen
• Ge kommunerna en roll i regionrevisionen
• Öppna för folkinitiativ via regionens hemsida
• Fler folkomröstningar
• Öppna för bindande folkomröstningar

Sänk politikerlönerna

Enligt Värmlandslistan är politikernas uppgift att lösa folkets problem, därför är det A och O att politikerna är välförankrade i den verklighet de ska fatta beslut om.

Politikerna kan inte tillåtas sväva iväg, tappa kopplingen till folket och främst se till sina egna intressen. Ändå är det just det som har hänt. Man skär ner på välfärdens kärnområden samtidigt som man höjer sina egna löner och slänger pengar på prestigeprojekt. Det är få som idag känner att politikerna är lyhörda och löser verkliga problem.

Det är just de ständigt ökande politikerlönerna som är motorn i den nya politikerklassens flykt från verkligheten. Höga löner, privilegier och bristen på konsekvenser för sina handlingar isolerar makthavarna i en egen liten bubbla långt bortom folkflertalets vardag och verklighet. Höga löner förvrider därmed politikens fokus på ett sätt som försvårar möjligheterna att åtgärda samhällsproblem.

Under långa perioder under 1900-talet tjänade riksdagspolitiker i nivå med samtida lärare och de avlönade politikerna på kommunal och regional nivå var få. När politikerna på senare tid fått ökad makt över sina arvoden har lönerna skenat och de avlönade blivit fler.

Från att inte ha haft någon avlönad regionpolitiker alls i början av sjuttiotalet ligger Värmland numera i den svenska toppligan vad gäller antal regionråd i förhållande till länets befolkning. Idag är de tolv stycken, varav tio stycken får den fullständiga regionrådslönen om 71 500 kronor i månaden – nästan tre gånger den värmländska medellönen.

Värmlandslistan vill sänka politikerlönerna. Maxtaket ska var lägre och politikerna som ligger vid toppbeloppet färre. Den vanliga regionrådslönen bör ligga ett spann mellan 50 och högst 70 % av nuvarande nivå.

Ibland möts förslag på sänkta politikerlöner med argumentet att vi inte skulle locka till oss kompetenta politiker – men hur kompetenta politiker har vi egentligen idag? Styrs vården och kollektivtrafiken bättre idag än den gjorde under välfärdens uppbyggnad, när politiker tjänade som lärare? Verkligheten talar sitt tydliga språk.

Politisk kompetens mäts helt enkelt i förmågan att göra gott för folket, inte i att klättra i maktpartierna eller sätta sina namn på nya prestigeprojekt. Politik ska man bedriva för att man vill förbättra samhället, inte för att man vill sko sig på dess förfall.

Utöver att justera politikens fokus till det bättre innebär en sänkning av politikerlönerna också till att mer pengar kan gå till reformer. Idag kostar regionråden totalt över 12 miljoner kronor – varav en del kan bidra till att finansiera exempelvis närtrafiken.

Minskad administration – Skär i regionens byråkrati

De som styr, räknar och kikar över axeln blir idag fler inom vården medan de som faktiskt vårdar blir färre. En sjukvård som förr styrdes av den medicinska professionen styrs idag av ett växande skikt administratörer, kommunikatörer och managementbyråkrater.

I region Värmland har administratörerna blivit 30% fler bara mellan 2018 och 2020. De har sedan länge gått om läkarna i antal.

Det är inte bara dyrt – det leder också till centralisering, krångel och avhumanisering av patienter. Allt ska mätas genom klumpiga märkvärden som administratörer kan sammanställa men som har väldigt lite med vården att göra. Samtidigt slukar pappersarbete personalens tid. I slutändan tvingas de vårdkunniga stå åt sidan för byråkratin – och vården likaså.

Värmlandslistan vill rensa i regionens tjänstemannaskikt och befria verksamheten från byråkratin. Pengar och fokus ska ägnas åt konkret nytta och inget annat.

Sänk lönerna för högre chefstjänstemän och direktörer

Värmlandslistan vill även sänka lönerna för högre chefstjänstemän och direktörer i offentlig sektor. När regionens kärnverksamhet missköts är det orimligt att lönerna i toppchefsskiktet tillåts öka år ut och år in.

Politiker pratar ofta om effektiviseringar men menar nästan alltid snarare nedskärningar uppifrån och ner på verksamhet och personalen på golvet. Värmlandslistan vill istället effektivisera nerifrån och upp. Därför vill vi skära i kostnaderna för regionens toppchefer och direktörer hellre än att skära ner på vården eller regiontrafiken.

Hur mycket lönerna bör sänkas med kommer variera från fall till fall men i en svår ekonomisk situation är det orimligt att ha ett så stort antal direktörer som tjänar mer än 120 000 kronor i månaden som regionen har.

Tjänstemannaansvar

Förr kunde byråkrater som missbrukat sin makt anmälas i lagens mening, straffas och avsättas. På sjuttiotalet togs tjänstemannaansvaret bort ur lagstiftningen och därmed blev det svårare för medborgare att hålla förvaltningen till svars. Istället skulle man börja behandla byråkrater som vilka anställda som helst. 

Det är olyckligt, eftersom offentlig verksamhet i sista hand alltid handlar om skattepengar och maktutövning över vanliga medborgare. Endast i vissa fall kan man nu anmäla rent brottsliga tjänstefel till polisen. Där klaras så lite som en procent av sådana fall upp.

Värmlandslistan är öppna för ett utökat formellt tjänstemannaansvar, men det är viktigt att understryka att bristande tjänstemannaansvar ytterst handlar om bristande politikeransvar. Det är politikens uppgift att hålla i tyglarna. Bakom varje exempel på maktmissbruk hos förvaltningen finns en slapp politikerkår som misslyckats med sitt kärnuppdrag.

Medborgare ska alltid kunna lyfta klagomål mot förvaltningen till politisk nivå så att tjänstemän kan hållas ansvariga för eventuella övertramp. Värmlandslistan kommer, till skillnad från de etablerade partierna, alltid hålla tjänstemännen till svars för medborgarnas bästa.

Sänk de regionala partistöden

Det var till stor del folkrörelserna som byggde Sverige till ett av världens bästa länder. Idag för dock folkrörelserna i Sverige en tynande tillvaro och organisationerna som är kvar lever i hög grad på transfereringar från det offentliga istället för sina medlemmar.

Även partierna finansierade förr sin verksamhet av egen kraft. Allt eftersom politikerna svävat iväg har deras partier gått från att samla breda folklager till att vara av och för politikerna själva. Därmed har elitpartierna växt samman med det offentliga och även de blivit beroende av skattepengar i form av partistödet.

Riksdagspartierna får idag partistöd och resurser på nationell nivå och i Värmland får de stöd från samtliga kommuner i vilka de är representerade. Ovanpå det ger dessutom region Värmland samtliga partier i regionfullmäktige ett partistöd på totalt nästan 9 miljoner kronor, en ”partiresurs” på drygt 5 miljoner kronor och stöd till ungdomsförbunden på ytterligare 1,34 miljoner.

Dessa ca 15 miljoner till partierna är alltså utöver de pengar som går till politikerlöner, arvoden, politiska sekreterare, konferenser för politiker och diverse möteskostnader.

Värmlandslistan anser att partistöden måste begränsas så att en större del av pengarna kan gå till kärnverksamhet såsom sjukvården. Vi är inte emot partistöd som koncept, men funktionen ska vara att möjliggöra en grundläggande politisk verksamhet för partierna på de lokala och regionala planen. Utifrån det syftet är partistöden idag för höga.

Syftet är att spara in skattemedel som istället kan nyttjas till välfärden, utan att för den delen angripa det syfte som partistödet är tänkt att fylla. Vill partierna bedriva verksamhet utöver den som partistödet täcker efter vår sänkning kan de gott bekosta det på traditionella föreningsvis som alla andra – med medlemsavgifter, insamling, försäljning och så vidare. 

Villkora partistöd med politikers laglydighet

Värmlandslistan vill att partistöden ska villkoras av partirepresentanternas laglydighet. Ifall någon politiker från något av de partier som erhåller partistöd blir påkommen med att ha förskingrat skattemedel via något av sina politiska uppdrag, bör en ansenlig del av partistöden kunna dras in. Detta skulle tvinga partierna att slå ner hårdare på den politiska korruptionen.

Mobilisera jurister mot makthavare som fuskar

Värmlandslistan tycker att makthavare och medborgare ska behandlas lika inför lagen. Därför bör regionen mobilisera sina jurister gentemot de politiker och tjänstemän som försöker sko sig genom fiffel och fusk. Detta beteende passerar i dagsläget tyvärr ofta under radarn.

Spara på konferenser och möteskostnader

Sveriges regionsektor är smockfull med kurser och konferenser. Även inom region Värmland finns en helt egen verksamhet som heter just ”kurs och konferens”. Vissa kurser är nödvändiga för att vårdpersonal ska vara uppdaterade med de senaste rönen inom ramen för professionen. Andra konferenser kan dock slopas. Dit räknas bland annat den typ av mingel som direktörer och politiker gärna hänger sig åt men som i praktiken sällan genererar något mervärde för kärnverksamheten.

Även kostnaderna för politikernas ordinarie möten kan dras in på, till exempel genom att alltid låta politikerna betala för sitt eget fika.

Klipp politikernas fallskärmar

Under 2020 gjorde SVT en sammanställning som visade att region Värmland betalat ut drygt 9 miljoner kronor i 48 olika fallskärmar till tjänstemän. Bland annat fick 2019 regiondirektören Anneli Snobl en fallskärm värd 2,8 miljoner kronor, plus extra pensionsavsättningar, tack vare ett avtal som Fredrik Larsson (M) enhälligt förhandlat fram med henne året innan. Som svar på SVT:s sammanställning omförhandlades direktörsavtalen för att få bort de dyra fallskärmarna för regionens toppchefer.

En typ av dyra fallskärmar finns dock kvar: politikernas. Har man suttit som regionråd i region Värmland kan man får ”omställningsstöd” upp till tre år efter att man slutat. Stödet motsvarar 85% av lönen i två år och därefter 60%.

Ett regionråd på den vanligaste lönenivån kan alltså få 60 775 kronor i månaden även långt efter att denne slutat jobba för regionen. Fullständigt omställningsstöd för en enda politiker motsvarar nästan 2 miljoner kronor.

Politiker ska tjäna folket, inte tjäna på dem. Därför vill Värmlandslistan klippa de miljonfallskärmarna som betalas ut till politiker vid avgång.

Regelverk mot svängdörrar, korruption och jäv

Det finns många politiker som i ena stunden beslutat om regional vård som folkvalda, och i andra stunden suttit som lobbyister för privata vårdintressen. Svängdörrarna mellan det allmänna och privata gör politikernas lojalitet oklar och bäddar för korruption. Vi vill ha ett regelverk som kraftigt försvårar att regionens politiker köps av särintressen.

Ge kommunerna en roll i regionrevisionen

Revisionen ansvarar för att granska regionens verksamhet och ekonomi och utses av regionen själv. Granskning fungerar bäst när den sker utifrån och från botten upp. Därför vill vi ge även länets kommuner en roll i regionrevisionen.

Fler regionala folkomröstningar

När politikerna svävar längre bort från sina väljare ökar det behovet av fler kanaler för medborgerligt inflytande. Värmlandslistan vill att fler regionala folkomröstningar ska hållas i avgörande frågor. På så sätt får medborgarna mer att säga till om.

Regionens invånare ska själva kunna ta initiativ till folkomröstningar på ett liknande sätt som dagens folkinitiativ. Trösklarna får inte vara för höga och att skriva på för en omröstning måste vara enklare än det är med det vanliga förfarandet idag, då det tvunget måste vara analoga underskrifter med papper och penna. Därför vill vi upprätta ett eget system med kanaler på regionens hemsida där medborgare kan begära folkomröstningar genom digitala underskrifter.

Trots de digitala framstegen finns det än idag många, framför allt äldre, som inte har samma tillgång till digitala hjälpmedel som övriga delar av befolkningen. De som vill skriva under för hand borde därför också få chansen att göra det vid namninsamlingsstationer vid offentliga institutioner såsom bibliotek.

Öppna för bindande folkomröstningar

Idag är folkomröstningar i Sverige alltid rådgivande, vilket innebär att politiker kan ignorera utfallen om de vill. Värmlandslistan är öppna för att folkomröstningar i större utsträckning ska vara bindande, så att politikerna tvingas följa folkviljan när den är som tydligast.