I punktform:
• Bevara den regionala skattesatsen på samma nivå
• Kärnverksamheten så som vården och regiontrafiken går först
• Dra ner på politikers förmåner, partistöd m.m
• Skär kraftigt i den svällande byråkratin
• Prioritera om inom utgifterna för konst och kultur
• Långsiktig plan för en region fri från hyrläkare
• Stopp för resursläckor och sugsnablar i regionkassan
• Nej till hyvling genom s.k ”effektiviseringskrav”
• Prioritera upphandling inom Värmland när det är möjligt
• Ordentlig kontroll vid upphandling av större projekt
Regionskatten
Värmlandslistan är kritisk till tvära kast i skattenivån.
Man måste respektera att regionens skatteuttag som del av kommunalskatterna slår mot de med lägst inkomster. Dessutom slösar regionen stora mängder pengar på prestigeprojekt, politik och inte minst den svällande byråkratin. Det svenska välfärdssystemet bygger på ett högt skatteuttag, men också på att medborgarna ser att pengarna används rätt så inte betalningsvilligheten urholkas. Så ser det inte ut idag, och därför skulle det krävas goda skäl för att dra upp reglagen innan regionbudgeten är sanerad.
Samtidigt skriker vården efter mer resurser och flera viktiga reformer behöver finansieras. Därför krävs det lika goda skäl för att dra ner samma reglage.
Så länge kommunen årligen slösar bort stora summor är vi alltså skeptiska till en ny skattehöjning. På motsvarande sätt är vi så länge kärnverksamheten lider skeptiska till en skattesänkning. Varje förslösad skattekrona är en stöld från folket, och först när hålen i vården, regiontrafiken och regionkassan är lagade kan man avgöra var skattenivån behöver ligga.
Att Värmlandslistan vill prioritera regionens kärnverksamhet innebär att vi hellre vill se besparingar på andra budgetposter. Många av dessa är dock heliga kor för flera eller alla av de etablerade partierna. Till skillnad från dem är vi villiga att slakta dessa kor och beredda att samarbeta med samtliga partier när vi kan hitta samsyn i enskilda besparingsfrågor.
Politikers förmåner
Trots att politiker ständigt aviserar nedskärningar och hyvling i kärnverksamheten riktar de aldrig samma metod mot sig själva. Politikerlöner, partistöd, konferenser och fallskärmar kostar regionen årligen många miljoner.
Med tanke på att dessa utgifter ständigt ökat över tid utan att något mervärde kunnat demonstreras kan många av dem frysas och dras ner på. Läs mer i vårt program om politiker och demokrati.
Minskad administration
De som styr, räknar och kikar över axeln blir idag fler inom vården medan de som faktiskt vårdar blir färre. En sjukvård som förr styrdes av den medicinska professionen styrs idag av ett växande skikt administratörer, kommunikatörer och managementbyråkrater.
I region Värmland har administratörerna blivit 30% fler bara mellan 2018 och 2020. De har sedan länge gått om läkarna i antal.
Det är inte bara dyrt – det leder också till centralisering, krångel och avhumanisering av patienter. Allt ska mätas genom klumpiga märkvärden som administratörer kan sammanställa men som har väldigt lite med vården att göra. Samtidigt slukar resulterande pappersarbete personalens tid – pappersarbete som sen motiverar anställning av ännu fler administratörer för att ”avlasta”. I slutändan tvingas de vårdkunniga stå åt sidan för byråkratin – och vården likaså.
Värmlandslistan vill rensa i regionens tjänstemannaskikt och befria verksamheten från byråkratin.
Prioritera inom regionens utgifter för konst och kultur
Kulturfrågor är inte regionens huvuduppgift, utan sköts från olika håll av regionen, kommunerna och andra aktörer. Därför vill Värmlandslistan se över och vara väldigt noga med vilken typ av kulturutgifter just regionen har. Produktionsbidrag till film kanske är trevligt, men inte att prioritera framför livsviktig vård.
Vi är exempelvis väldigt skeptiska till den regel som idag tillämpas där en viss summa ska spenderas på inköp av konst per kvadratmeter vid ny- och ombyggnation. Regeln är särskild anmärkningsvärd i och med att konst är subjektivt, varför det är väldigt svårt att dra en direkt koppling mellan kostnaden för given konstupplevelse och dess värde. Av samma skäl är vi emot att återinföra den så kallade ”enprocentsregeln”, där konstinköp bestäms som andel av investeringsbudgeten.
Vad gäller nuvarande konstbestånd bör det inventeras och gallras. En del målningar och annat kan exempelvis vara bra för de som är långtidsinlagda på sjukhus att dekorera sina rum med genom ett ”artotek” inom vården. Många andra verk som inte är till nytta för någon kan däremot avyttras för att stärka regionens ekonomi.
Långsiktig plan för en region fri från hyrläkare
På grund av den kaotiska vårdsituationen och bristen på svenska läkare är regionen fortfarande beroende av hyrläkare för permanenta behov. Dessa kostar regionen ca 180 miljoner kronor per år.
Det rör sig om omfattande utgifter som är resultatet av en nästintill obefintlig politik för att ombesörja regionen med egna läkare.
Grundproblemet till varför det finns en marknad för hyrläkare är den totala bristen på läkare som råder i Sverige. Detta problem kan adresseras och lösas, men det kommer ta några år. Det måste till en långsiktig plan för en adekvat läkarbemanning. Värmlandslistan är öppna för att förbättra arbetsvillkoren för de fastanställda läkarna i syfte att förmå fler att arbeta för regionen.
I takt med att fler läkare och annan vårdpersonal som vi har brist på utbildas kan vi successivt minska utrymmena för att bedriva hyrläkarverksamhet. Detta förutsätter dock gynnsamma villkor för regionens läkare och vårdanställda.
Genom att regionen sedan har en egenanställd läkarkår för att täcka permanenta behov blir regionen mycket mindre känslig för fluktuering i tillgång på hyrläkare än vad den är idag. Under 2021 fick Likenäs vårdcentral stänga och omvandlas till distriktssköterskemottagning på grund av bristen på hyrläkare.
Det måste till en långsiktig plan, på uppemot 10-tals år, för hur regionen ska kunna trygga sin bemanning av vårdanställda. Detta kräver breda politiska överenskommelser och samarbeten, något Värmlandslistan är mycket öppen för.
Stopp för resursläckor och sugsnablar i regionkassan
Då och då ertappas aktörer med att plocka pengar ur regionkassan som de inte har rätt till. Ett flertal gånger har regionen fått polisanmäla de som misstänkts systematiskt ha debiterat det offentliga med för stora belopp, ibland i hundratusentals kronor, i vissa fall flera miljoner. Det finns förmodligen ännu ett stort mörkertal.
Utöver vad som verkar vara rent försnillande finns även de aktörer som lyckas tappa regionen på blod lagligt, genom att manipulera kryphål i olika ersättningssystem. Bland dessa finns nätläkarbolagen, som visserligen erbjuder uppskattade tjänster men också fakturerar region stora summor för ibland väldigt enkla och korta samtal. Under 2021 kostade dessa bolag regionen 25 miljoner kronor.
Värmandslistan vill skärpa regler och kontroll för att plugga igen läckage som dessa.
Politiker ska ha ansvaret för sina nedskärningar, inte passa ner bollen till personalen
Politiskt ledarskap får inte handla om att stå och skrika “arbeta hårdare, spring snabbare!” medan politikerna själva bara sitter och plockar höga arvoden. Ändå förekommer i regionbudgeten ständigt ospecificerade “effektiviseringskrav” – vilket nästan alltid är en eufemism för hyvling. I praktiken handlar det om att passa vidare nedskärningar ner till klinikerna, läkarna och sköterskorna – som därmed ofta inte lämnas annat val än att tumma på själva vården.
Vi är emot den typen av effektiviseringskrav och tycker att politikerna själva ska ta ansvar för prioriteringar när de gör dem. På samma sätt är vi emot att lägga nya administrativa ansvar och andra ”plusmenyer” på verksamheten utan att skjuta till motsvarande resurser.
En annan smygnedskärning vi motsätter oss är att inte kompensera verksamhet tillräckligt för allmänna prisökningar. Politikernas löner justeras alltid upp för att hålla jämn takt med priserna och mycket mer därtill – varför inte exempelvis vårdbudgeten?
Upphandling
Vid upphandling vill Värmlandslistan prioritera värmländska producenter så länge det inte går ut över kostnad och kvalitet. När det gäller längre och mer komplexa upphandlade projekt är det viktigt att regionen håller i tyglarna. Den typen av ”låt gå”-attityd som ofta präglar svenska politiker leder oftast till dyra budgetöverskridanden och sämre kvalitet. Vi är kort och gott villiga att utöva järnhård kontroll för att undvika ett värmländskt Nya Karolinska.